Tappiditappta... tippeditipptipp....tippidetapp....Ljudet ekade under den stora verandatrappan till huset...tapptappitapp....Myran Gunnar har två hemligheter, en är att han är hemligt kär i masken Lisa den andra är att han älskar att steppa. Ooh vad han tycker det är härligt, det finns ett gammalt plastlock till en burk, som "människorna"tappat ner mellan golvplanken på verandan, den brukar myran Gunnar använda att steppa på. Det blir ett sådant där häfftigt, ekande ljud av hans små fötter på den, det tycker Gunnar själv. Pelle snigel är den enda som vet om hemligheterna, de två brukar låtsas att locket är en scen som de uppträder på för varandra. Pelle snigel kan inte steppa men han brukar sjunga eller berätta roliga historier.
Just den här dagen hade myran Gunnar så där extra mycket spring i benen som man kan ha ibland, då finns det inget skönare än att steppa av sig en stund tycker han. -Tjenixen, det var Pelle snigel som kom. - Tyckte väl att jag hörde dig, sa han. Han såg på myran Gunnars dans en stund, - Du har blivit bra, sa han, riktigt bra. - Ååh tack, sa Gunnar samtidigt som han satte sig ner i gräset, svetten droppade i pannan på honom och han längtade efter att få ta ett dopp i den lilla dammen som finns i trädgårdens ena hörn. - En dag ska jag bli en stor dansare, sa han, tänk att kunna åka omkring och få uppträda med det man älskar. - Ja, fast lite jobbigt är det ju, sa Pelle snigel, tänk om du känner dig trött en dag och bara vill slappa, så kan du inte det för det för det sitter en massa kryp och vill titta på när du steppar. -Värdelöst eller hur? sa han med ett gäspande. - Inte för mig, sa Gunnar, för mig vore det en dröm, jag skulle få ännu mera spring i fötterna, tänk att höra hur de skriker,- mera, mera vi vill se mera!! - Jag blir trött bara jag tänker på det sa Pelle snigel. Myran Gunnar satt fortfarande i sina tankar, han hade lite ont i fötterna men inget kan stoppa mig, tänkte han. -Nu har jag bestämt mig, sa han, jag ska bli en dansare! Pelle snigel såg på honom och sa - Det blir nog bra med det, manjana manjana men nu tycker jag att vi går och badar i dammen. - Passar mig utmärkt, sa myran Gunnar och tänkte på hur skönt det skulle bli att få svalka sina trötta fötter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar