Till Amanda

- Hjälp, hjälp! Myran Gunnar hörde någon skrika utanför sitt rum, han skyndade ut för att se efter vad det var. Ute i gräset såg han bara Pelle snigels hus, han gick runt ett varv och knackade på. -Hallå är du där? sa han.-Ssh, viskade Pelle snigel tillbaks, de är efter mig, väste han med skräck i rösten. - Vem? undrade Gunnar och såg sig om. Det enda han kunde höra var "människobarnen" som sjöng lite längre bort i trädgården. - De där hemska jättarna där borta,de är efter mig. Pelle snigel kastade med håret åt "människobarnens" håll. - Jag förstår inte vad du menar, sa myran Gunnar, de sjunger ju och har trevligt bara. - Jamen hör du inte VAD de sjunger? skrek Pelle snigel. " Lilla snigel akta dig akta dig akta dig akta dig lilla snigel akta dig annars tar jag dig"!!!!! - Tror de att jag är någon tjuv eller bandit va?- Annars tar jag dig, de är ju livsfarliga vet ja. Han lät mycket upprörd och gled in under trappan till huset. - " Människorna" sjunger så där konstiga sånger, sa myran Gunnar, jag vet det. - En gång när det var vinter och jag egentligen skulle sova, så vaknade jag och smög upp för att se vad de gjorde. - Då hade de tagit in ett träd och hängt upp en massa saker i det som glittrade. - Va? är det sant, sa Pelle snigel. -Ja och inte nog med det, de sprang runt trädet och sjöng sånger, "så göra vi när vi tvättar våra kläder" men jag såg nog att de inte tvättade alls. - "Människorna" är konstiga, sa myran Gunnar, det är inget att bry sig om. - Det är tur att jag har dig, sa Pelle snigel. - Ja, det är tur vi har varandra, sa myran Gunnar, ska vi gå in och dricka lite saft istället? - Ja, det gör vi, för är det en sak som "människorna" är bra på, så är det att spilla ut saft och bullar, sa Pelle snigel

Till Amanda

Tappiditappta... tippeditipptipp....tippidetapp....Ljudet ekade under den stora verandatrappan till huset...tapptappitapp....Myran Gunnar har två hemligheter, en är att han är hemligt kär i masken Lisa den andra är att han älskar att steppa. Ooh vad han tycker det är härligt, det finns ett gammalt plastlock till en burk, som "människorna"tappat ner mellan golvplanken på verandan, den brukar myran Gunnar använda att steppa på. Det blir ett sådant där häfftigt, ekande ljud av hans små fötter på den, det tycker Gunnar själv. Pelle snigel är den enda som vet om hemligheterna, de två brukar låtsas att locket är en scen som de uppträder på för varandra. Pelle snigel kan inte steppa men han brukar sjunga eller berätta roliga historier.
Just den här dagen hade myran Gunnar så där extra mycket spring i benen som man kan ha ibland, då finns det inget skönare än att steppa av sig en stund tycker han. -Tjenixen, det var Pelle snigel som kom. - Tyckte väl att jag hörde dig, sa han. Han såg på myran Gunnars dans en stund, - Du har blivit bra, sa han, riktigt bra. - Ååh tack, sa Gunnar samtidigt som han satte sig ner i gräset, svetten droppade i pannan på honom och han längtade efter att få ta ett dopp i den lilla dammen som finns i trädgårdens ena hörn. - En dag ska jag bli en stor dansare, sa han, tänk att kunna åka omkring och få uppträda med det man älskar. - Ja, fast lite jobbigt är det ju, sa Pelle snigel, tänk om du känner dig trött en dag och bara vill slappa, så kan du inte det för det för det sitter en massa kryp och vill titta på när du steppar. -Värdelöst eller hur? sa han med ett gäspande. - Inte för mig, sa Gunnar, för mig vore det en dröm, jag skulle få ännu mera spring i fötterna, tänk att höra hur de skriker,- mera, mera vi vill se mera!! - Jag blir trött bara jag tänker på det sa Pelle snigel. Myran Gunnar satt fortfarande i sina tankar, han hade lite ont i fötterna men inget kan stoppa mig, tänkte han. -Nu har jag bestämt mig, sa han, jag ska bli en dansare! Pelle snigel såg på honom och sa - Det blir nog bra med det, manjana manjana men nu tycker jag att vi går och badar i dammen. - Passar mig utmärkt, sa myran Gunnar och tänkte på hur skönt det skulle bli att få svalka sina trötta fötter.

Till Amanda

En sak som myran Gunnar gillar, är att äta frukost. Det allra bästa är när "människorna" äter frukost vid det stora bordet ute i trädgården, då blir det alltid lite extra gott som smulas ner i gräset. I dag var det en sådan underbar morgon, varm och skön, "människorna" satt där och mumsade o smulade med färska frallor, jordgubbsylt,flingor o mjölk. Myran Gunnar hade gömt sig under den stora träsoffan, där känner han sig säker på att ingen skulle trampa på honom.
- Tjenixen, det var Pelle snigel som kom glidande.
- Godsaker på gång? sa han samtidigt som han lyfte upp sina solglasögon i pannan. Solglasögonen hade myran Gunnar hittat och släpat hem till honom en gång i våras, de hade ramlat av en docka som "människobarnen" hade glömt ute i gräset och inte brytt sig om att hämta. Pelle snigel hade blivit så glad, - Nu ser jag ut lite som min kusin i Spanien,Pedro du vet,sa han när han speglade sig i en liten vattenpöl. Nu satt han också under träsoffan och väntade på att "människorna" skulle äta färdigt. - Vad länge de sitter idag då, sa han, - jag har inte tid med det här.- Vad ska du göra då? sa myran Gunnar och såg förvånad ut. - Jamen du vet, det är mycket på gång. - Vad då? myran Gunnar förstod ingenting, Pelle snigel vad ju den lataste av alla han kände, manjana manjana, brukade han säga, vilket tydligen betyder,imorgon imorgon. Det hade kusin Pedro sagt i ett brev som han skickat. Pelle snigel säger alltid så när han inte vill göra något som han tycker är jobbigt. - Jag hade tänkt att gå och klippa mig, sa han.
Myran Gunnar såg på honom med stora ögon. - Klippa dig?? - Du? - Var? Nu ser myran Gunnar att han blev lite röd om kinderna, - Masken Lisas stora syster har öppnat en salong längst ner i trädgården, tänkte prova den,sa han och drog ner glasögonen igen. Masken Lisa, tänkte Gunnar och blev alldeles varm i hela kroppen, henne är han ju hemligt kär i, väldigt hemligt. Det är bara Pelle snigel som vet om något. -Jaha, så du känner henne? sa Gunnar. - Man kan väl säga att vi "sprang" på varandra igår, hon bar på en massa prylar till salongen så jag hjälpte henne att bära,då lovade hon mig en gratis klippning, bra va? I samma stund reste sig "människorna" upp och började duka av, nu gällde det att inte bli trampad på. - Har du sett vad mycket gott som hamnade i gräset åt oss, sa myran Gunnar. - Jag älskar sylt! Han tog så mycket han orkade bära och släpade det mot den stora trappan till huset där de bor under. Nu blir nog mamma glad tänkte han, det här kommer att räcka i flera dagar. Pelle snigel satt kvar och mumsade under den stora träsoffan, han har ju sitt hem på ryggen, så han behöver inte släpa på något. - Du har det bra du, sa Gunnar när han kommit tillbaks och börjat slicka i sig en liten sylt klick han hittade. De båda vännerna låg en stund och vilade i gräset, mätta och lite trötta efter allt ätande. - Vad ska du bli när du blir stor? undrade myran Gunnar. - Vadå bli? sa Pelle snigel. - En elefant kanske, sa ha och skrattade. -Jag kan väl inte bli annat än en snigel eller hur? - Nämen vad vill du jobba med?, sa Gunnar. - Jag tänker se mig om i alla fall, sa myran Gunnar, det måste finnas massor att upptäcka i livet. - Låter jobbigt, sa Pelle snigel, det ser nog likadant ut överallt, så varför stressa runt i onödan. Myran Gunnar blundade och tänkte att det lät tråkigt att tänka så, att inte vara nyfiken på världen utanför. - Föresten, skulle inte du klippa dig? Pelle snigel satte sig plötsligt upp. -Manjana manjan, sa han sen och sjönk ner i gräset igen, håret finns nog kvar imorgon också. Myran Gunnar log för sig själv och tänkte, han är lat men jag gillar honom.

Till Amanda

Ibland är myran Gunnar på dåligt humör, då är ingenting bra. Allt som mamma myra säger är fel, tycker Gunnar, fast det inte är det. - Ska du inte äta lite mat? säger mamma myra. - Ha, vem bryr sig, svara myran Gunnar och känner sig väldigt tuff. Han hade hört de större myrorna i skolan säga så en gång och utan att tänka på vad som menas med det, så tyckte han att det lät stort och vuxet. - vem bryr sig? upprepade mamma myra, vad menar du? - Ha, svarade Gunnar med ett fnys, för han visste ju inte riktigt vad han menade själv mer än att han var på ett uselt humör. - jaha, då får du väl vara hungrig då, sa mamma myra och stoppade undan maten. Då blev Myran Gunnar ännu surare, för han var egentligen jääätte hungrig och önskade att mamma hade tjatat lite mer på honom om maten.- Ha, vem bryr sig, skrek Gunnar igen samtidigt som han letade efter något att slänga i golvet, det brukar hjälpa tycker han. Han hittade en skål som de brukar ha godis i på helgerna. Mitt i sin ilska så tog han skålen och kastade den i golvet, krash, sa det. Myran Gunnar blev alldeles tyst, mamma myra stannade upp och tittade på Gunnar med en förvånad blick. - men Gunnar , sa hon lite sorgset. - vem bryr sig, mumlade Gunnar tyst samtidigt som han kände gråten komma bubblandes i halsen. Han menade inte att ha sönder skålen, det gjorde han inte, han var ju bara så arg. Nu var det arga borta, nu kände han sig bara ledsen, ledsen för att skålen var sönder och ledsen för att han gjort mamma ledsen. Nu ville han bara att mamma myra skulle krama och trösta honom, fast det var han som varit dum, det tyckte han ju själv. Då kom tårarna på Gunnar, det gick inte att stoppa dem. - Förlååååt snurvlade han mellan tårarna och gråten. Mamma myra tog upp Gunnar i knät och vaggade honom lugnt fram och tillbaka. Ååå vad mysigt, tyckte Gunnar, att få vara liten och bli tröstad. - Så, så, det ordar sig, - Fast nu blir det ju inget godis på lördag, för vi har ingen godisskål, sa hon. Myran Gunnar tänkte att det gjorde inget, så torkade han tårarna från sin kind och sa, - Ha, vem bryr sig.......

Till Amanda

I dag är myran Gunnar trött. Han ligger på rygg i gräset och tittar på molnen som seglar förbi på den blå himmelen ovanför. - Tjenixen, hördes en röst bredvid honom. Det var hans gode vän Pelle snigel som kom glidande. -Hej på dig, svarade Gunnar, samtidigt som han lite förvånat såg på sin vän. Pelle snigel hade nämligen satt på sig en stor blommig hatt, sitt halvlånga hår hade han satt upp i en tofs. - Varför har du en hatt på dig? undrade Gunnar. - Jag fick den av min kusin, du vet han som bor i spanien.-Manjana, manjana som man säger där. Det ska tydligen betyda i morgon, i morgon, vilket passar in på Pelle snigel som är en ganska lat snigel. Kusin snigel, som numera kallar sig för Pedro, hamnade i Spanien av ett misstag egentligen. En dag hade han tagit sig in i "människornas" hus. Där fick han syn på en väska på golvet, nyfiken som han var så ville han se vad som var i den. Han gled upp för kanten och vipps så ramlade han ner i väskan, han landade mjukt på en gul tröja. I samma ögonblick slog väskan igen och "människorna" åkte iväg på sin semester till Spanien. Allt det här fick Pelle snigel höra en vår utav en flyttfågel som kom tillbaks och hade träffat kusin Pedro i det varma landet. Hatten som Pelle snigel bar på idag, hade alltså kusin Pedro skickat med till honom. - Funderar faktiskt att åka och hälsa på honom, sa Pelle snigel men inte idag, manjana manjana. Myran Gunnar älskar att höra den historien ,lika mycket som Pelle snigel tycker om att berätta den.

Till Amanda

Myran Gunnar är hemlig kär.....Det är bara Pelle snigel som vet om det, han berättade det en dag när de satt inne i Pelles hus som han går och bär på hela tiden. Gunnar blir alldeles röd i ansikte när han tänker på henne....hon med stor H...masken Lisa...- Det finns ingen snyggare, säger myran Gunnar till Pelle snigel, som kastar med sitt alvlånga hår framför spegeln. I dag hade Pelle satt ett blommigt pannband på sig som gjorde att han såg ut lite som en ung Björn Borg. - Visst, hon är söt, sa han men du måste ju säga det till henne. - Aldrig, sa myran Gunnar, eller hur då menar du????Jo, du kallar henne för något som du tycker om på ett lite tufft sätt.

- Tjenixen lilla godingen!!!! Den brukar tjejer tycka om. Eller,

- Tjenixen lilla prinsesstårtan!!Då känner hon sig fin som en prinsessa och smarrig som en liten tårtbit..förstår du?

- Kanske, sa myran Gunnar, säg något mer.

- Tjenixen min lilla mumsmums!!

- Mumsmums är ju gott eller hur? säger Pelle snigel.

- Jaha,nu tror jag att jag förstår. Myran Gunnar känner sig mycket nöjd och beger sig hem, imorgon ska jag göra det, tänkte han...i morgon.

Myran Gunnar får syn på masken Lisa när hon var på väg hem nästa dag. Gunnar var tvungen att springa så fort han kunde, tvärs över hela gräsmattan och fram till staketet som gränsade till grannens trädgård, för att kunna stå där lite coolt och hänga med ett gräs strå i ena mungipan.

Han tar tre djupa andetag, för att inte masken Lisa skulle märka att han sprungit allt vad han kunde. Han tänkte snabbt på vad Pelle snigel sagt...säg något som du tycker om...

- Tjenixen din lilla bulle!! sa Gunnar mycket nöjd med sig själv när Lisa ringlat fram till honom.

- Vaaa??? vad sa du? bulle??? tycker du att jag är tjock???masken Lisa snörpte med munnen som om hon bitit i en citron, sen ringlade hon iväg och vände sig inte om. Myran Gunnar såg efter henne och förstod inte vad som hände, gillade hon inte bullar?

Sömnlös.....

I natt vaknade jag och kunde inte somna om,alltid lika jobbigt. Det är då alla tankar och problem brukar dyka upp i skallen, stora som små. Det är då jag tar till mitt hemliga vapen.....jag blir miljonär....Tänker den hissnande tanken att få beskedet att du har VUNNIT!!!!!!!!! Först tänkte jag att jag vann en miljon...åååå va kul....allt jag skulle göra, ge bort pengar till alla mina barn....då räcker helt plötsligt inte pengarna....äh va fan det är en dröm...säg att jag vinner tjugo mille istället.....så där ja, nu blev det bättre...jag sjunker ner i kudden igen....Först skulle jag samla hela ligan och säga : ska vi dra utomlands??Jag bjuder!!!!!!Eller, vi kan flytta utomlands om ni vill?? Alla ser naturligtvis förvånande ut....Förresten här får ni två miljoner var, gör något bra för er framtid.....Ååååå alla skulle bli sååå glada...Sen delar jag ut pengar till olika välgörande ändamål som jag brinner för, djur, barn, sjukdommar, fattiga, utstötta, gamla...listan tar aldrig slut...Då börjar jag att räkna...tusan "mina" pengar är redan slut......tillbaks till ruta ett.....somnar utmattad av all utdelning och sortering av pengarna.........i morrn natt ska jag vinna igen........